Bergsettans blogg

Just det. Ettan har genom Linn Efsing skaffat en egen blogg - och tillsatt mig Sara Olsson, som stolt skribent. Bloggen kommer innehålla allt allt allt som händer i ettan, ångesten inför tentan, tentapuben, efterfesten, skiftes, Bergslusse, Åre, näringslivet (då jag själv hamnat i Bergs näringslivsgrupp) och inte minst onsdagspubarna (själv ska jag försöka hänga på Hardox så många onsdagar som möjligt). Allt framför, bakom, över kulisserna och lite till.

Som en fin start på vår relation ni, vi, läsarna - tänkte jag skriva en kort och koncist sammanfattning på det som hänt. Det hela började med uppropet. Ingen kände ingen. Trodde jag. Jag kände visst Andreas, som också kommer från världens största håla, med världens minsta befolkning - i alla fall till personer som räknas - Hofors. Där jag växte upp - och stålet varit i fokus, dag ut och dag in. Hur som helst, back to business, uppropet - alla darrade troligen. Ni vet grejen, alla har varit där. Vi fick möta världens fräschaste phöseri. Världens fräschaste fadderi. Vi fick träffa Bergssektionen. Vi fick benämningar. Vi var nollor. Usla.
Veckorna i förnedringens tecken gick. Alla vet vilka som strulade (no names), vilka som blev fullast, vilka som man skulle gruppera sig med. Tillslut blev det nollegasque, och nollan blev ettan. Och dra mig baklänges, vad vi älskar allt som har med stål att göra idag. I alla fall jag och några andra själar. Resten befinner sig i stadiet förnekelse. Vid jul blir det accepterandet. Och efter jul kommer även de älska allt som rör Hardox och Weldox.

Nåja, jag hoppas året blir ett fint år med många knölpåk till Bergsmän och Hyttor. Vi hörs inom en snar framtid.

/Sara