En sista vals

Hej allihopa. Jag har på den sista tiden varit dålig på uppdateringar. Det har varit Quarneval, tentaveckor, tentapubar med mera med mera. Quarnevalen skulle i min planering bli årets hittills bästa vecka, och så blev det. Jag fick brunbrända ben och ett utvecklat sinne för folköl och "föreningen fruktdrycker". Tentaveckan gick sådär, bergsettan har blivit kär. Tiden har liksom svävat iväg, plugget i andra hand, bloggen (FÖRLÅT!) i sista hand, helt bortglömd. Nu så här efter svar på tal, resultat från skrivna tentor gick det ändå hyfsat. En eller annan tenta får man kugga. Jag har under mitt första år klarat allt utom problemdelen på mekaniken och en flervariabeltentamen. Det kommer en omtentaperiod innan år två på utbildningen startar, planerar att naila dem. Kanske med ett C i bagaget. Eller ett E som blivit någon slags standard.

Hurusom, sammanfattningsvis avslutar jag mitt första år  som etta (och nolla) på Bergs, på ett industriområde med rostfritt i fokus. Sandvik är min vardag, där jag jobbar på stålforskningen. Jag och en tjej vid namn Eli från "design- och produktframtagning" kapar, slipar, polerar, mäter hårdhet, polerar lite mer och ser efter mikrostruktur i bergsborrstål, före och efter riktning. Avslutningvis sammanfattar vi allt i en fet rapport. Jag känner att jag funnit mitt kall. Jag har definitivt valt rätt utbildning och ser framemot de kommande fyra åren (eller fler) som väntar bakom husknuten. Jag kommer eventuellt upp med ett bildspel här innan en ny etta får ta över. I övrigt så ses vi på Bergs, i Hardox!

Tack och hej från en väl belåten tjej!

Som nolla i Avesta.

PERIOD 4

Vi i ettan blev varnade inför period 4, nu är vi här, vi har varit här ett tag. Det har dessutom varit Quarneval. Jag med minst ett par till tror jag verkligen fått ett stort slag i ansiktet.  Det är svårt nu. Därav den vaga uppdateringen.

Inväntar en tung tentavecka. Jag är helt slut. Helt utmattad. Avtuppad. Kommer krascha alla tentor.

Citerar Oscar Juneblad: "Undrar ni hur det känns att vara i helvetet så har jag svaret"

Världens bästa vecka

Byggveckan har dragit igång ganska seriöst. Vi har fått upp ett bra skelett till en plattform. Jag har svetsat som värst karln. Och som jag svetsade. Fick se sexigt smält stål in action. Kändes häftigt, kändes stort, kändes rätt. Mina ben har antagit en flamberad dimension till viss del, idag satsar jag på utjämning. Vi har det så bra på byggplatsen. Kanske bäst. Vi dricker öl, vi äter byggmackor, vi tar en milkshake och vi - som sagt - svetsar. Jag satsar på årets hittills bästa vecka, misstänker att det kan bli en av de bättre i år. So far so good.  Om det inte vore för min massakrerade mobiltelefon, så skulle jag lagt upp finfina bilder på bloggen (ja, mobilkameran är den enda kameran jag äger).

När svetstrumman är full, då vet man, ja då vet man att livet leker.


På seneftermiddagarna, då solen fortfarande ligger över singsing, går vi till öltältet och tar en avslutande grillmacka, en öl, en fullständig livsnjutningsupplevelse. Det är så fint. Som värsta högsommaren. Blir inte mycket bättre än så här.

Nu över till kontrollskrivning i mekanik. Ses på andra sidan.

Everyone is talking about the beer tent, but all I want is a bear

KS:en gick fint. Fick jag veta. Tror jag.

Kvittar.

För ikväll öppnar det beryktade öltältet på sing-sing-gården som Quarnevalen dragit ihop. Lars Vegas Trio är där. Men den stora frågan är, alla undrar, vart har staben byggt upp björntältet?

Efter KS:en

Nyss hemkommen från kontrollskrivning 2 i flervarren. Min plan var att gå upp tidigt, runt 5-6 och plugga in det sista nödvändiga.  KS:en började 08.15, jag vaknade 07.49. Vilket betydde att min plan gick rakt åt fanders. Jag kan låta lite nonchalant ibland, och köra på stråket "det ordnar sig". KS:en kändes fruktansvärd från min sida och jag känner mig faktiskt riktigt bitter. Riktigt fruktansvärt bitter. Jag kommer ha noll noll noll noll noll poäng till tentan.

Ny erfarenhet, nya tag, nya steg. Vi ses till mekanikplugget.

Såå

Jag är innerligt ångerfull. Innerligt! Jag ber om ursäkt för dålig uppdatering. Sist vi talades vid, eller åtminstone sist jag offentliggjorde mina ord här på bloggen, hade vår-SM avverkats. Sedan dess har mer än så hänt. Vi börjar omkring dagarna då lovet kom till stan.

Jag talar givetvis om påsklovet. Jag for till min moders hemort, vackra, älskade Degerfors. Som serverade fotboll under lördagen. Fantastiskt fin kväll, fantastiskt bra match. Fantastiskt orättvist resultat, 3-3. Men så vann ju DIF mot Åtvidaberg lite orättvist förra fredagen också. Jag inser givetvis, hur stort bergsmännens intresse är för mitt arma lag. Det står ju "Outokompo" stort på deras matchtröjor. Och rostfritt är en hit har jag hört.

Mot måndagen for jag med två andra fina killar från Bergs, till Åre. Inga mindre än Rocco och Nicco. Även kända som Rickard och Niklas. Detta är då en liten förklaring till min dåliga uppdatering, Åre var ett sus, en dimma, en vaskad Rocco.

Men nu, idag är jag sedan fem dagar tillbaka i Stockholm. Det har varit fullt upp. Skolan äter upp mig och troligtvis alla andra ettor för tillfället. Det är Quarneval, som vi SKÄNKER 2600 riksdaler till. Får visserligen en stor fest på köpet. Det var dagen till ära, omtentamen i materialkemi. Vi var rekordmånga som kuggade världens lättaste tenta. Förhoppningsvis är vi färre nu, tveksamt dock.

I helgen vankas Valborgsmässoafton, givetvis på plats i Uppsala, tillsammans med allas våra eldsjälar studenterna. Det ska bli fint.

Nu styr det mot grillkväll på Claes terrass. Fint skare va!

Vår-SM

Igår avverkades "Vår-SM" i en hisnande fart. En ny styrelse inför kommande läsår är tillsatt. Linn som högsta hönset,  Malmis som vice, Carl-Magnus Sven-Roland som SNO, Tanja sitter kvar på posten som PAS, Frezze tog sekreterarposten och jag fick min plats jag med. Här ska röras om i näringslivsgrytan, jag är från och med 1 juli Femten och näringslivsansvarig. Har ett minst sagt spännande år att vänta. Ett hetsigt år. Ett roligt år.

Idag har jag testat på Elins idrottsevenemang: "Jogga med Elin". Deltog gjorde jag, Elin (givetvis) och Ullis. Tre tappra själar tog sig två varv runt sträckan tre kilometer, inklusive VÄRLDENS TUFFASTE BACKE, exklusive tre varv i trappan! Ack vilka starka lår, vi på denna sektionen får.

Efter en större mängd vin ändock, ansluter jag mig nu till sängen, den med tre ben. Sov gott.

Om våren

Jag är osäker på hur mycket som får avslöjas. Så därför kniper jag angående fredagen. Men lördagen däremot, kan jag med er dela. Jag sov till fyra och någon gång kring femtiden anlände jag till planeringskvällen, inför quarnelvalen. På plats fanns nästan hela gruppen, tittandes på den prisbelönte dokumentären, och även namnet på bidraget vårat "Special when lit". Originalen slutade aldrig dyka upp och inspirationen för kläder inför quarnevals-dagen sprudlade. Våra kära och fantastiska quaptener gav oss finfina poster, prestigefyllda poster, med stort ansvar. Jag blev, efter fantastiskt fin posering, gruppens Einstein, jag är "Professorn". Eventuellt kan en bild dyka upp, när min självkänsla är tillräckligt stor. De övriga posterna kan jag presentera senare, när samtliga blivit officiella. Det finns en som fortfarande är hemligare än hemligast.

Vandringstiteln: "Grand Champion" erhålls för tillfället av Erik, om ingen lyckats vinna en utmaning mot honom, sedan igår kväll. Låt mig berätta lite mer om vandringstiteln. Den mest prestigefyllda titeln, "Grand Champion". Alla i gruppen har en chans att bli Grand Champion, och Grand Champion kan bli utmanad när som helst. Nekar Grand Champion utmaningen, och lämnar walk over, går titeln över till utmanaren.

Och för att säga hej då, måste jag få uttrycka hur fantastiskt det är med vår.

Sms-poetens plötsliga dikt om våren:
Ingenting är som våren,
jag tänker främst på fåren,
Som större delen. Av åren.
Fastbunden i enkel trähydda, som du vet han Dåren.
Äntligen kan ta ett glädjeskutt som läker såren.
Vilket vintern orsakat under den värsta kalla kåren.
Nej, ingenting är som våren.

Vilken promenadtyp är du?

För ett antal veckor sedan. dagen efter en kväll fylld av dans, tog jag, Linn och Elin tillfället i akt att njuta av solen, genom att promenera runt Djurgården. Där mötte vi (inte minst passerade) hundar och gamla, unga och snygga. Mest intressant var stilen vi tre representerade. Det var Linn - den fräcka, Elin - den partystinna och jag, Sara - den sportiga.

Vilken stil stämmer du in på?

Vad hände med MAMA?

Borde givetvis ha gett er alla informationen om hur MAMA gick till redan dagen efter. Så var även det jag tänkt. Så vitt jag vet gick allt efter schemat bra. Föreläsningarna var bra, jag tror företagen var nöjda. Själv spenderade jag den största delen i köket. Där jag givetvis trivs som fisken. Jag och Johan stötte troligen på så många problem under en eftermiddag som man vanligtvis stöter på under fem år, det vill säga en hel civilingenjörsutbildning. Problemlösare var det. För löste problemen gjorde vi. Några av problemen finns dessutom dokumenterade på film. Och jag ser ingen poäng i att låta dem ligga och glömmas bort i en mapp på min dator.

Och detta var de så kallade, små problemen. Kvällen slutade hurusom i ett jättekalas. Här är lite bilder från gasquen.

Inför MAMA

Förberedelserna  är i full gång, mattor har rullats ut. Jag hoppas ni kommer och besöker oss. Ta tillfället i akt att gå på lunchföreläsning med SKC och få en gratis wrap, eller bara hälsa på företagen med en kanelbulle i hand. Eller varför inte gå all in och avsluta kvällen med en gratis gasque, med start 17.00?

Jag har laddat upp med en pappa på besök. Vi skulle gå till en lite billigare restaurang, men i brist på ork och en infinnande hunger tog vi första bästa. På tallriken låg ankkorv, anklår och apelsinmarinerade svartrötter.

Mat är liv...et.

Lite av solen från tentaveckan

Nu laddar vi för fullt inför onsdagen då MAMA går av stapeln.

Kan tillägga att jag och Linn får efter KS:resultatet roa oss med en flaska vin och ost. Fantastiskt.

En hel tentavecka

...har passerat. Och jag är slut i hjärna, kropp och mage. Först ut var envariabel-tentan. Tänker inte sticka under stolen och vara blygsam och ljuga, för jag känner i varenda ven, varenda hjärncell att jag har klarat den. Med minst ett D i betyg. Antar att jag kommer få tillbaka en stor käftsmäll, när jag hämtar ut den på matteinstitutionen någon gång nästa vecka.

Sedan hade vi vår älskade materialkemi. Alla i klassen har byggt upp små altare med Lewis-strukturer och fasdiagram. En bild på Fischer (vår examinator och föreläsare) och givetvis underbara övningslärare Viktor. Vi älskar vår materialkemi. Så mycket att vi skippar föreläsningarna och pluggar i någon timme dagen innan tenta, för att klara kursen. Klarar vi kursen? Alla får A, utom jag. Håller tummarna för ett D.

Det var allt jobbigt vi fick känna på under den gångna tentaveckan. Men tentaveckan för mig innebär inte bara blod, svett och tårar. Det är som om campus förvandlas till en stor myshörna i Stockholm. Vi hänger inne i Hardox. Njuter lite av solen, får lite av den första vårfärgen på kinderna. Och när det vankas Slottssprint runt slottet skiter vi i allt vad plugg heter och jublar när Emil Jönsson sopar banan -  framför sina konkurrenter, framför Petter Northug. Och är det den 17 mars, kan man inte låta bli att fira Irlands gröna högtid "St. Patricks day". Givetvis var vi tvugna att dra oss mot Nymble för lite flipperspel och en redig Guinness.

Och när allt vad tentor var skrivna, fanns där en pub på Östra station som väntade på oss. Och inte minst vår bejublade och alltid lika lyckade NLG-fest. NLG sammansvetsas mer och mer, snart kommer ingen in. Definitivt kommer ingen ut. Vi har fullt med hemligheter tillsammans. Vi har noll hemligheter för varandra. Vi vet allt. Allt som händer på Bergs. Och inget hålls i skymundan.

Och veckan avslutades som en tentavecka ska avslutas. Med tentapub. Och som traditionerna har gjort sig, så är den ganska svart.

Gonatt!

PS. jag har förresten stått och lockat hit fler studenter till Materialdesign på öppet hus idag, tror vi plockade samtliga av Indeks och kemis blivande studenter. Fikat var gott!

"Broarna står ju i alla fall kvar"

Claes citerar katastrofen i Japan. Mitt i tentaplugg.

Tentavecka

Första dagen på tentaveckan. Hör. Och. Häpna.

Det är måndag, klockan är 08:33. Jag, Sara Olsson är först i Hardox. Ensam. Kaffet är klart. Jag ligger på en abnormal ambitionsnivå angående matematik. Nötning. Kommer gå fantastiskt bra detta.

Onsdag 08:00 är målet.

En kontrollskrivning i mekanik

Imorgon vankas kontrollskrivning i kursen SG1130, och jag och Linn har gjort upp ett belöningssystem, ett gemensamt sådant. Maxpoäng på ks:en är 6 p, jag och Linn slår ihop våra poäng och får följande belöningar beroende på slutsumma:

1 poäng, en kram av varandra

2 poäng, då får vi dricka en kaffe ihop, och dela på en liten muffin

3 poäng, får vi ta en varsin muffin också

4 poäng då får vi dela på en flaska vin

5 poäng, kan vi äta ost till vinet

6 poäng, kan vi ha kex också

7 poäng, blir det en middag hemma hos någon

8 poäng, då blir det restaurang ute, en ganska bilig

9 poäng, vin till maten på restaurangen

10 poäng, dyrare restaturang, utan vin

11 poäng, dyrare restaurang med efterrätt

12 poäng, dyr restaurang, full meny, plus en sjuhelvetes utgång! : )

Perkulator på plats

Och det ska firas. Men först börjar vi från början.

Sist vi hördes klagade jag på det hårda livet som student, den billiga ölen och redan dagen efter är ölen ännu en gång alldeles för billig. För det första, tog jag med mig min vän från design- och produktframtagning till ett event ordnat av Excitera, som bjöd på sushi och godis. Sedan var det inlämningspub för Quarnevalen. Det skissades och skrevs på långa innehållsförteckningar,resultatet blev "Special when lit". Jag var så glad. Så glad att jag missade mekaniken på morgonen dagen efter.

Över helgen hade jag min käre vän och f.d. reskamrat Lina på besök (för exakt ett år sedan for vi mellan Thailands turist-öar och körde stenhårt på Singha och Full moon). Linköpingsstudenten. Jag hade planerat att visa för henne hur man rockar, so to say. Jag misslyckades brutalt. Vi slets i femtiogradig kyla i vindar på trettio meter per sekund mellan olika fester. Vi var  vid världens ände i tjugo minuter, vi var på Karolinska sjukhusets område alltför länge, vi var på Karolinska institutet i en timme, vi var på korridorsfest i Forum en sväng, och vi åkte tunnelbana i timmar. Jag känner ett styng av smärta i min barm efter att ha misslyckats med att visa hur fantastiskt Stockholm är. Vilken underbar studentstad den kan vara.

Igår var det givetvis dags för billig öl ännu en gång. Den så omtalade Presentationspuben. Vilka bidrag var värda en plats i Quarnevalståget? Först ut var Peter Siepen som talade om en mängd bidrag som tagit sig till den där veckan i maj. Inte ett enda Bergs-bidrag. Själen var på bristningsgränsen, hjärtat höll på att explodera. Inplodera? Hoppet växte när Olle Waller (Fråga Olle?-Olle) skulle genom sitt prat om det ständiga pratet sex presentera ytterligare en hög med bidrag som fått plats. Men icke. Ur själen sipprade gnistorna och hjärtat försvann. För en kort stund. Tills det var dags för Filip och Fredrik. De pratade, och pratade. Och pratade. Ni vet hur det brukar låta när de tar ton?! Ända tills jag hör hur "Special when lit" ploppar ut i mumlet. Gnistorna var nu åter tända och hjärtat ploppade tillbaka från ingenstans. När de sedan avslutade med att säga att de hejade på inget mindre bidrag än "Special when lit" drog fyrverkerierna i hypothalamus igång.

Nu är ni ikapp med alla dess händelser en student som mig går igenom under veckorna på campus. Kul också att gårdagen gav svar på en anonym läsare. Fler Open till Bergs ;)

Ikväll ska jag fira perkulatorns befinnande i lyan. Kafferep. Det blir bastu, pingis och mekanik. Kanske kakor.

Hej på er.

Perkolator på väg

Så fort jag fått i mig det efterlängtade kaffet så ska det garanterat komma en uppdatering på senaste veckans upptåg!

Det hårde livet som student

Vi faller pladask en efter en. Ibland drabbas KTH-studenten av trötthet. Vi blir lätt irriterade. Saknar hunger. Koncentrationen existerar inte. Det mina vänner är den svarta sidan av ett hårt liv på campus. Kanske några doser onsdagspub och Quarneval för mycket. Kanske en Christer Nyberg, examinator i mekanik som påstår att det kräver 6 h extra arbete utöver varje föreläsning. Vi dissa dig Christer. Det gör vi. Men ändock, vi blir utmattade för vi har gått på för många pubar.

Jo vars. Ölen är för billig på campus. Får man säga så?

Allt blir bara pannkaka

Pannkakstårtan igårkväll blev lyckad. Likaså Indiana Jones. Idag, imorse, tidigt tidigt, omkring 11 var jag tvungen att stiga upp. Hade lovat Marko att sällskapa honom i Hardox och plugga mekanik vid 12. Fastnade i ett intensivt set av "Ordsvall" så kom inte dit förrän 12.20. Förlåt Marko, men jag är för bra på "Ordsvall". Linn, jag, Niklas, Frida, Rocco, Hofors, Erik, Styrre och nämnda Marko var vi som var flitiga och ritade ut krafter på papper. Oerhört flitiga.

Så pass flitiga att allt resulterade i amerikanska pannkakor med nonstop i hemma hos Niklas. Och Solsidan förstås. Man kan bli så sentimental av ingenting ibland alltså.

Runö Kursgård - Mottagningsinternat 2011

Då var jag hemma från en heldag + en natt + en halvdag på Runö Kursgård tillsammans med ett helt gäng mottagningsansvariga människor under mottagningen 2011. Det var många intressanta föreläsningar, en enstaka dålig och sjukt mycket mat. Vi fick fika hela tiden och måltidsbufférna var inte illa därtill. Är nu gödd så jag klarar mig tills nästa CSN-utbetalning. På fredagskvällen när alla fallstudier och föreläsningar för dagen var färdiga stod bastun och poolen och sipprade ut värme i vinterkylan. Så vi drog av allt vad kläder hette och hoppade i bikini respektive badbyxa. Finns nog inte ett ultimatare avslut på en dag än just pool och bastu.

Sen kom natten. Jag hade väntat mig att bli blind av alkoholångorna, men tack och lov (??) så blev det bara en liten sängfösare tillsammans med Kemi i Claes rum. Fint som snus.

Idag har vi fortsatt föreläsningarna och fikat och ätit och kommit hem. Jag har stekt klart de utlovade pannkakorna och ska snart gå ner till Ica och inhandla nödvändig fyllning föra att senare ikväll promenera till Andreas och Indiana Jones-maraton med tårtan!

Hej på er..

Det ska vara rimmat. Sidfläsket blir så mycket mörare då.

Fick testa på B1-bar. Eller var det en hemlighet? Vet ej. Jag var på någon bar i alla fall härom kvällen. Vi sjöng och drack och hade det bra. Så som det ofta kan va'. När man är gla'.

Imorgon far jag, Linn, Hessling, Tim, och Claes till Åkersberga. Jag vet inte riktigt vad som kommer ske?! Men det ska finnas pool och bastu med plats för minst tre. Någon slags information om kommande mottagning/nollning. Kan bli vad som helst. Kan bli fest. Kan bli pest.

Om sistnämnt blir sant, kan jag trösta mig under lördagen i en väldigt smaskig pannkakstårtakant. Ni vet där grädden och drottningsyltetn sipprat ut lite extra. Där smöret frasat till smeten, och var och varannan förvandlas till en fet en. Tänkte jag, faktiskt baka ihop, grädda ihop, snurra ihop, blanda ihop. En pannkakstårta, lördagen i ära. Till min vänner i ettan så kära.

Rehab?

Igår var en kaotiskt dag i Stockholm. Jag hade, efter många om och men, bestämt mig för att åka hem över helgen. Missade alltså melodifestivalen och jag lider med er Bergz för att ni inte vann. Jag satt ju där i Hardox och lyssnade när ni repade, det lät så bra. Hursom. Bergspappan landade med ett flyg vid Arlanda 19.10 och till det hade jag bokat ArlandaExpress så att vi enkelt skulle kunna mötas upp där och ta bilen mot Hofors. Så lätt var det inte. Tåget blev inställt. Jag rusar till pendeln, inväntar tåg till Märsta. Kommer inget tåg. Det slutar med att jag får ta tunneln till Bergshamra och pappa får åka till Stockholm och hämta upp mig.

Förstår inte hur tågtrafiken är konstruerad. Snö är ju inget nytt fenomen. Samma förvirring hos alla.

Mitt offentliga syfte med hemresan är rehab, men jag gör inget utan baktanke. Rehab innebär i detta fall, pressa pappa/Ovako på 40 000 till Bergs, sälja EF-resor till hoforsbarnen och givetvis ta fram det där 6-packet. Ser ljust ut!

Fantastiska skinka

Jag har sedan några dagar tillbaka haft källarrökt skinka hemma. Och det är helt fantastiskt. När det handlar om att köpa mat blir jag så otroligt snål. Studentlivet är maxat på matfronten. Pålägg är onödigt. Havregryn och vitaminer prioriteras, man måste tänka långsiktigt. Vacker hy, vackra naglar.

Hurursom. Så har min livsstandard höjts något otroligt. Att ha den fantastiska möjligheten att kunna ta fram en knäckemacka, bre på lite smör och lägga på den gudomliga rökta skinkskivan är näst intill obeskrivligt bra. Det smakar som sagt fantastiskt.

Fantastiskt är ordet.

P.S.Mannen/kvinnan bakom gapet kommer offentligöras på måndag. Tills dess kan ni fortsätta gissa!

Veckans tävling

 

Gissa ägaren på detta magnifika bergsgap.

 

Laserfortet - Jensens - Elin

Då är dagen kommen, dagen då dagen på laserfortet ska bli offentlig i allas medvetanden. Alla läsares medvetanden. Ungefär två.

Vi träffades först på allas vårat Hardox. Jag, Elin och Linn i full utstyrsel. Leoparddräkt och klätterskor. Balaclava och ansiktsmålning.

Skämt åsido.

Tights och bästa träningstoppen. Killarna å andra sidan stog beredda i jeans och skjorta. Vad förväntade de sig? Vad förväntade vi oss? Vinst givetvis. Framme på laserfortet förklarar en allt för självgod man för oss hur svårt det är, hur ett gäng KTH-studenter kommer dit varje vecka och fick kämpa i 8 h för att nå upp till 700 p. Vi är ju också KTH-studenter. Dock var jag, Elin och Linn enbart tjejer i vårat lag: "Bons Brudar", vilket enligt den självgode var en klar nackdel. Efter 2,5 timme är resultatlistan klar och såg ut som följande:

1.Bons brudar (Sara, Elin, Linn) - 625 p
2. Gamlingarna (Victor, Johan, Jonas, Fredrik) - 550 p
2. Svärmorsdrömmarna (Andreas, Gunnar, Oscar) - 550 p

Som en liten nedtrappning ägnade vi oss åt Lazerdome-banan innan vi äntrade legendariska Jenséns Bøfhus. På min tallrik låg mediumgrillad ryggbiff, ugnsstekta grönsaker och fransk bearnaise. Till efterätt väntade glassbordet med en större mängd valbara strössel- och såsalternativ till. "Ät hur mycket du vill" löd texten.

Med mätta magar tog vi oss hem till Elin och öppnade dryck på dryck, skålade i mousserande och spelade ölspel. Bland annat klassiskern "Jag har aldrig". Där jag, i ett hyfsat tidigt skede känner att jag vill sätta dit alla. Målet var: "alla ska dricka". Så jag drar till med: "Jag har aldrig kokat morötter". Det blir helt tyst, som ensam själ i rummet tar jag en klunk ur mitt glas.

Med det vill jag tacka alla i NLG för en fantastisk kväll: TACK!

Mitt imaginära scenario

Jag förstår att ni vill ha en uppdatering om fredagskvällen, det kommer i veckan, men först har jag bestämt mig
för att söka eder visdom i följande imaginära scenario. Vi tänker oss att det är fredagsafton och jag har intagit
åtskilliga glas fyllda till bredden med rött vin. Dagen efter upptäcker jag att mina sparkonton tömts och jag har
skänkt alltsammans till Röda Korset. Borde jag i detta fall ha ångest?

Förresten så är jag en höjdare på att koka morötter. Mer om det i nästa inlägg.

Tele 2 bjöd på lunch

Idag tog jag tillfället i akt att lyssna på en lunchföreläsning i F2 som Tele 2 höll i. De berättade om sitt genialiska traineeprogram. Jag tog med mig Niklas och vi insåg ganska snart att det inte var aktuellt för oss, men jag ångrar absolut inte att jag gick, då Tele 2 bjöd på sallader från Bullens. Och när vi kliver ut från föreläsningssalen står ett bord updukat med.........spänningen stiger.....chokladmuffins. En eftermiddag kan inte börja bättre, då mekanik- och envarreplugg stog på schemat.

Till en början tog jag med mig Linn också, men hon fick för sig att fråga arrangörerena (THS Näringslivsgrupp) om det fanns några platser kvar, vilket det knappt gjorde (man var tvungen att föranmäla sig, vilket jag hade gjort) - så hon missade genom sin ärlighet en god kyckling- och fetaostsallad. Och muffinsen förstås.

Ikväll tänker jag bara i en bana. Lasertfortetuppladdning. Laserfortetlaserstråle. Laserfortetsömn. Vad är det som händer, eller är det bara laserstrålarna? Ursäkta, du har en laserstråle där? Är detta ett disco eller Laserfortet?

För er förvirrade så ska vi i Bergs näringslivsgrupp fira vår framgång imorgonkväll, på plats i Laserfortet.

Dansgruppen

Som bekant brukar jag och ett helt gäng med tjejer från Bergs dansa på tisdagar med vår underbara danslärare Cecilia. Just nu är vi i full gång att lära oss promenera i högklackat, med höfterna cirkulerande i graciösa åttor. Utöver detta lär vi oss också en dans till ingen mindre låt än Britney Spears "I'm a slave 4 U". En låt som vissa tycker uttrycker fel budskap. Helt okej att dansa till bara vi i gruppen, ensamma i salen på tisdagskvällerna - som det verkar dock ska det bli något slags uppträdande. Eller är det så, är vi tjejer, eller kvinnor kanske man skulle säga, bergsmännens slavar? Nej, visst är det 2011? Upp till diskussion tycker jag, eller kanske bara önskemål på låtar som ni vill se oss svänga höfterna till. Show me some inspiration! (Dock lär jag väl inte få en kommentar i den här bloggen såvida jag inte har något tekniskt fel på tiden eller liknande som Rickard tycker ska rättas till.)

En helt vanlig tisdagskväll i KTH-hallen

Elin visar prov på akrobatik

PS. Bergspappan lovade visst - efter en middag på Hindersmässan i Örebro -  att Bergssektionen ska få 34000 kr i helgen, vi får se hur det blir med det. Håller tummarna. Utpressning står på schemat!

ÅRE beyond

Jag vet hur alla har trånat, skrikit, slitit sitt hår för att få en fin sammanfattning från Åre-resan. Min dator har varit ute på äventyr, och den är näst intill tillbaka. Här kommer hur som helst det ni så länge har väntat på mina vänner.

22.00 på lördagskvällen, otåligheten brinner i kroppen. Väskan packad, lyan städad. Allt som återstår är Tim och Claes med bilen.........
..............KAZZABAAA....

Jag och Linn står redo för första åket. Det blir några åk innan första stopp - till skillnad mot Johan, Sebastian, Tim och Claes som plöjde sig genom (säkert i värsta Byggmark-stil) en halv backe innan de äntrade första bästa restaurang med sån här härlig kall öl. Senare mötte jag och Linn upp dem och vid två-tiden stod Fjällgården som en husformad ängel i nöd och serverade ölhink på ölhink. Och så såg det ut varje dag efter en "hel" dags åkning, dock bjöd Fjällgården in oss tidigare och tidigare för var dag. På måndagen var vi där vid halv två, på tisdagen strax efter ett och på onsdagen var klockan bara barnet.

Men Fjällgården var inte allt, innan after skii'n på nämnd plats dragit igång for vi hemåt mot hotellet för att åtnjuta ytterligare ölhinkar och inte minst vårat eget privata after skiband Mr. Walker. Vilken karisma, vilken glans, vilken show. Vilket Sambatåg.

Första och tredje kvällen/natten var vi på Bygget, oändligt antal dansgolv - oändligt antal personer. Skulle troligen varit helt awesome om det inte vore för alla människor som svettades och smutsade ner mig med sina äckliga andedräkter. Musiken var bra, men det var omöjligt att ta ut sin moonwalk i alla vinkler som krävs.

Däremot hade vi underbara Diplomat även kallat Dippan, måndagnatt och onsdagnatt gav vi vår kärlek till Dippan. Mange Schmidt och Tomas Ryback (eller vad hette han nu igen?) gjorde höga fem med oss på måndagen och onsdagen hade vi allas våran Lazee. Lazee, vem fan är Lazee? Musiken var hur som helst fenomenal, och kalorierna massakrerades i ett stort massmord och begravdes djupt djupt ner i avgrunden. Herre vad vi shakade.

Och mitt i allt i hela våra resa, på Fjällgården, på Bygget, på Max, på Dippan, finns en mångfald av händelser som helst sammanfattas i "Det som händer i Åre stannar i Åre". Men jag kan bara inte låta bli att citera Bergs egna citatmaskin Claes Morin:

"Visst var det en tjej?"

Puss och tack för att du läste goa människa

PS. Jag har glömt att nämna relaxavdelningen med bubbelpool, iskall pool och pool. Linn hade en tandincident där och det första jag säger när jag ser vad som hänt är : "SHIT!". Linn blev genast kolugn.

ÅRE

24 h n counting

Jag och Linn

Vi, de enda tjejerna som ska med till Åre, de enda ettorna. Vi. Två tjejer. Ska dela rum med fyra helt okända killar. Tim, se det här som ett offentligt klagomål!

Otroligt roligt

Just det. Jag som skröt om hur bra jag var på materialkemi fick ynkligaste poängen i klassen misstänker jag. Men vad gör det. Jag är lika glad ändå.

Inte minst är jag glad för att jag nu idag har varit skolfri i tre veckor och dessutom fått ett par skidor på posten som jag testat i Hoforsbacken två dagar på raken, och de är något utöver det vanliga. Så jag bekänner här helt offentligt att jag inte mer är singel. Jag har ett väldigt intimt och passionerat förhållande med mina Armada AR7. Åh, vad kul vi ska ha i Åre om en dryg vecka. Jag och mina skidor.

För på måndag bär det av tillbaka till Stockholm efter en lång vistelse hemma hos bergspappan och company.  Då är det 100 % uppladdning inför färden mot Jämtland som står på schemat.

Hejhej.